3: Eldsoffa

Något lite väster om platsen där vägarna E12 och 92 delar sig utanför Vännäs står en soffa som skiljer sig från de flesta andra soffor då den är murad i tegel och dessutom uppvärmningsbar. Soffan, som inte utan vidare upptäcks av den förbipasserande, är placerad i en liten glänta i ett tätvuxet skogsparti ett hundratal meter från vägen, vid en rastplats med anslutning via en mindre avtagsväg som tar av från själva Konstvägen.

Den omsorgsfullt murade soffan har formen av en halvcirkel med ryggen mot stora vägen och har plats för 7&endash;8 sittande. Den är formad som en minimal version av en antik teater med tre trappstregsformigt stigande rader. På den nedersta placeras fötterna, på den mittersta baken, medan det på den översta finns gott om utrymme i fall man vill göra sig lite bredare eller lägga armen om en vän. De något tunna tegelstenarna är genomgående murade i löpförband utom i ryggstödet över den andra raden där stenarna lagts med liggytan utåt så att en glesare teckning erhålles i fogmönstret. I den ena av soffans gavlar finns en bågformad eldningslucka genom vilken man för in bränslet, tänder på och lånsamt erfar hur hela soffan blir varm medan röken stiger genom den lätt pylonformade skorstenen som reser sig på soffans ryggsida.

I Ulf Rollofs “Eldsoffa” kan man värma stjärten inför resan längre inåt landet, eller samla ihop tankarna efter väl förrättad färd, eller bara sitta still och höra hur bilarna brusar förbi. Soffan kan också i materialval och gediget hantverk erinra om det tegelbruk som nu skattar åt förgängelsen en bit bort på andra sidan vägen.

“Jag bodde för många år sedan i en liten by på mexikanska landsbygden. Alla i byn var bönder. Jag är konstnär. Naturligtvis började jag göra konst om jordbruk. Jag gjorde kartor över fälten, planteringssystem o.s.v.. Till slut konstruerade jag en eldstol i plåt. En stol uppvärmd av eld så att jag dygn efter dygn skulle kunna titta på en punkt, även igenom de kalla nätterna. Jag skulle helt enkelt få möjlighet att SE hur plantorna växte. Naturligtvis funkade det ej, då jag hela tiden blev avbruten av flugor och mygg, äta, göra motsatsen, lägga på mer ved o.s.v.. Men jag hade i alla fall konstruerat något som jag 1992 använde mig av på den mexikanska sidan av gränsen mellan Mexiko och USA. En eldsoffa, där de som förbereder sig för att illegalt ta sig in i USA, kan värma sig och pusta ut innan språngmarchen över gränsen – ett helvete bestående av helikoptrar, taggtråd, bevakningskameror, jeepar och poliser. Och nu i Vännäs får soffan en tredje funktion. Man sitter vid vägen och pustar ut och kan vila upp sig inför en lång resa eller omvänt vila efter avslutad resa. Vilket kan vara början eller slutet på en mycket lång resa, gud vet vart.”

Obs! På grund av skador i rökgångarna kan man inte längre elda. Konstverket kommer att genomgå en översyn och då stängs luckorna för eldning.

Konstverket finns placerat något väster om vägkorsningen E12 och 92, vid den östra infarten till Vännäs.